РKr̦nika publicerad i Aftonbladet 2004-07-21

För många svenskar betyder semester inte att resa bort. Utan till. Så är det för Ana Udovic. Hon reser varje sommar till pappans släkt i Kroatien. Därför har hon ansträngt sig för att lära sig om kulturen där. För att visa respekt. Något hon anser att fler turister borde ägna sig åt. Det stör mig att det är så få turister som anstränger sig för att försöka förstå lokalbefolkningen dit de reser, skriver hon.
När jag var liten åkte jag varje sommar till Jugoslavien. Inte för att charterresorna var mycket billigare dit än till andra Medelhavsländer, utan för att min släkt finns där åtminstone halva släkten (på pappas sida).

Därför har jag ett lite annorlunda förhållande till att resa utomlands jämfört med många helsvenskar.

Jag har fått lära mig att vara lite ödmjuk. För att när jag som liten i Jugoslavien, och än i dag, när jag är där, befinner mig å ena sidan utomlands, å andra sidan lite hemma. Fast inte helt hemma, för mitt hemland är Sverige. Men såpass mycket hemma att jag vet hur man ska bete sig där, vilka koder som gäller. Saker som vad folk där tycker är kul, vad de vill att man ska se av deras land och vad de tycker är helt ointressant, varför servitörerna verkar sura, huruvida pommes frites ingår eller inte till den grillade köttbiten och varför det är fruktansvärt att ha på sig trasiga skor.

Jag har fått acceptera att varenda plastpåse och förpackning ska sparas, att toapapper är guld värt. Och att ta hem nya killar till släkten är bara att glömma, även om det var helt okej hemma i Sverige. Ja, kort sagt, jag har fått lära mig det som kallas ett lands kultur, kulturen i det land som då hette Jugoslavien, numera Slovenien och Kroatien.

Men. Jag har ju också kunskap om den andra kulturen. Den svenska. Alltså har jag många gånger sett kulturkrockarna bli ett faktum på någon uteservering i Dubrovnik eller i Piran. För där sitter svenskarna och de är totalt ovetande om de oskrivna regler som gäller.

Faktum är att många svenskar verkar tro att det är exakt likadana regler som gäller i Kroatien som i Sverige. Ganska absurt men i alla fall.

Man kan sammanfatta det i: ska det komma utlänningar till Sverige då jävlar ska de integreras. Men svenskar som åker till andra länder, de behöver inte integreras ett enda dugg. De är nämligen mycket bättre än alla andra folk. Eller vad menas?

För i Kroatien är det pinsamt och förfärligt att bli redlöst berusat. Men i Sverige betyder det att man är kul. Eller har kul. Och visst är personalen på restaurangerna oftast tillmötesgående och trevliga i Sverige. Men inte alltid i Kroatien. Varför? Jo, för de är på ett annat sätt. Service för dem är något annat: att man är slängd i käften, och kan ge svar på tal. Eller: hellre effektiv än en smilfink. Eller så har personalen bara ledsnat på folk som käkar pizza när restaurangen är känd för att ha de godaste scampi-rätterna.

Nu generaliserar jag. Jag menar faktiskt inte bara svenskar. Jag menar turister. Många turister franska, tyska, engelska, amerikanska turister som reser utomlands beter sig som om de gör rätt och alla andra gör fel. Det stör mig.

Och det störande är att det är så få som anstränger sig och försöker tänka sig in i vad lokalbefolkningen tycker om saker och ting. Turister kommer med pengar, det är givetvis jättebra för befolkningen.

Men det finns ingen anledning att ignorera dem för det. Man äger inte ett land för att man betalar några hundralappar för ett hotellrum. Därför tycker inte jag att det är okej att skryta med att man bara ätit på McDonalds under hela Italiensemestern.

I många länder är folk extremt stolta över sin matkultur. Italienare gråter blod om deras specialiteter blir ignorerade (och nu pratar jag inte om pasta och pizza). Att bara äta på McDonalds är att håna dem. Kanske är inte maten så stor grej i Sverige. Vi har i stället den svenska naturen; den tycker vi är något speciellt. Tänk er då turister som kommer hit och skryter med att de inte såg ett enda grässtrå någonstans och ansträngde sig för att bara vistas på asfalt! Ganska irriterande, eller hur?

Jag kan förstå att många svenskar och andra turister bara vill vila sig lite och vistas i solen. Men allvarligt. När man åker som gäst till ett annat land måste man också respektera dem som bor i landet. Så sluta supa er redlösa om ni åker till länder där ingen är redlös. Våga prova ett lands specialiteter. Var lite nyfiken, ta reda på vad som är kutym i landet du åkt till. Ditt eget land behöver faktiskt inte vara det perfekta landet på alla sätt.

Kanske finns det något bra med landet du åker till. Kanske kommer du till och med att lära dig något nytt. Och vila ut i solen samtidigt.

(Bilden från Ljubljana 1986, Ana med sin lillasyster Ida och farmor Ivanka.)

Text: Ana Udovic